Ekosofin

Ekosofi´ (no. och da. økosofi, av eko- och filosofi),

Enligt ekosofins natur- och människosyn hör allt levande samman – allt
levande är djupast sett ett – p.g.a. att allt liv är en del av det rum
(ekosfären) där det globala ekosystemet är inrymt.

Allt hör ihop

Människan kan därför inte isolera sig från den övriga naturen; hon förenas
med alla andra arter genom det nätverk av samverkande processer som ekosfären
utgör.

I anslutning till denna natursyn
hävdar ekosofin vidare som en grundläggande värdering att djur och växter har
ett egenvärde, oberoende av om de är till nytta för människan eller inte.

Härav följer bl.a. att alla arter har rätt att finnas på jorden, liksom
t.ex. att husdjur och försöksdjur har rätt till ett värdigt liv, fritt från
lidande.

Ekosoferna vänder sig starkt mot djurförsök

Grundläggande är föreställningen att den av människan opåverkade naturen
befinner sig i ekologisk balans, vilket bl.a. innebär att opåverkade ekosystem
är självreglerande med hjälp av inbyggda negativa återkopplingsmekanismer.

 Människan anses hota denna balans
genom den rovdrift och miljöförstöring som följer av de moderna
industrisamhällenas strävan efter maximal ekonomisk tillväxt.

I det alternativa samhälle som
ekosofin förespråkar bör man i stället eftersträva maximal livskvalitet genom
att i första hand producera sådana varor och tjänster som har positiv betydelse
för allas självförverkligande.

I enlighet med föreställningen om en
naturens inneboende balans och uppfattningen att människan är en del av naturen
förespråkas också en långt driven hushållning med naturresurserna.

Ett viktigt medel att nå dessa mål är utvecklandet av en småskalig
teknologi som medger att produktionen sker decentraliserat i naturliga sociala
grupper, s.k. lokalsamhällen.

Småskaligt lokalt jordbruk

Ekosofins idé om ekologisk balans antas ofta vara grundad på ett

naturvetenskapligt konstaterat förhållande, nämligen att opåverkade ekosystem
faktiskt skulle kännetecknas av en sådan balans. 

Det var svårt att hitta en genomgång som var bra om det här men denna kanske kan funka, den handlar om Ekosofi och en snubbe som hette Arne Naess som var en viktig ekosof.

Humanismen

humanism

Människan har medfödda basbehov och en
medfödd personlighet. Basbehoven sorteras in i en trappa

Först måste de första behoven
tillfredsställas och sedan de mer avancerade. Olika kulturer har olika sätt att
tillfredsställa basbehoven. Basbehoven är inte onda utan kan ske i harmoni med
andra människor.       

       Människan är fri, kan välja att
tillfredsställa sina behov och utvecklas som människa, kan också välja fel som
köpa prylar eller sträva efter makt över andra.

Viktigt att välja rätt 

·        

Människan har en medfödd personlighet
som kan växa och utvecklas genom att förverkliga behoven och sig själv.

·        Människan har ett förnuft och kan
förutse konsekvenser och avstå från dåliga handlingar. Därför har man alltid
ansvar för det man gör. Demokrati och yttrandefrihet är viktiga för att
samhället ska utvecklas åt rätt håll.

·    
Människan är god och inte elak. Endast
om de fysiologiska behoven inte är tillfredsställda agerar man egoistiskt

Vissa händelser i livet kan bli toppupplevelser

Människan lever lätt i en grå vardag men

har möjlighet att uppleva toppupplevelser. Det är tillfällen då vi höjer vår
upplevelseintensitet då vi utsätts för något extra ordinärt. Detta kan vara i
tillfällen av fara, förälskelse, vid fysiska prestationer. Vi kan träna upp
denna typ av upplevelser och leva intensivare även i vardagen.

Om du fortfarande inte greppat det så titta på den här tramsiga filmen

Gyllene regeln i många religioner + länk till bra fakta

Mycket bra fakta om just detta ämnesområde finns på denna länken 

Existentialismen

existentialism (av existens),

Här är en slide som presenterar ded här

Individen och människans frihet. Människan har både en kropp och tanke. Kroppen har vissa biologiska behov. Men det är medvetandet som är den intressanta delen.

Människan är fri eftersom den kan reflektera över sig själv (skillnad mot djur) ingen tvingar henne att göra på ett speciellt sätt. I en situation väljer vi alltid själv vad vi ska göra. Framtiden är en möjlighet. Det finns dock gränser.

Existentialismen beskrivs ofta så här

Nödvändiga villkor. Vi måste dö, jag behöver mat, vi väljer själva hur vi ställer oss till detta. Leva livet eller grotta ned sig.

Tillfälliga villkor. Det som drabbar oss, tex en trafikolycka eller sjukdom, jag väljer alltid hur jag vill ta mig an mitt nya problem.

Eftersom vi alltid kan välja har vi alltid ett ansvar att välja rätt, jämför med båten, ska vi låta den föra oss vart som helst eller ta ratten? Räkna inte med att någon kommer att hjälpa dig. Alla har ansvar för sig själv men också inför hela mänskligheten.

 Allting sker som om hela mänskligheten tittade på just dig. Detta att ha ansvar för sina val både för sig själv och hela mänskligheten kallas det dubbla ansvaret. Detta kan ge oss ångest, vi struntar i att välja och låter andra styra vårt liv. Då begår vi självbedrägeri och får ångest, vi sviker oss själva

Nytt moment Etik

Sverige är förmodligen världens mest sekulariserade land. Vi har skapat egna tankar och egna ritualer som vi följer i våra liv idag.

Dop är exempel på en Rit, en heliga handling. Kan du fler?

Etik handlar om att vi tänker på hur vi är i förhållande till andra, till människor och djur.

Egoism (man gör alltid det som gynnar en själv mest) ställs mot altruism (man är helt inriktad på

andra och egen lycka kommer i andra hand)

Mellan dessa – ömsesidigheternas etik – att leva i utbyte med varandra.

Alturism kallas det då man tänker för mycket på andra

Kristendomen har den gyllene regeln – att man skall göra mot andra det man vill att de skall göra mot

en själv.

Hur avgör en människa om en handling är etiskt rätt eller fel?

Finns tre sätt att resonera.

Sinnelagsetik. Se till avsikten med handlingen (motivet) Du kan ljuga för att göra en människa glad, även om du misslyckas och denna person i stället blir ledsen är handlingen en god sådan. (tänk på björntjänsten,

den tama björnen som såg en mygga på sin herres panna, vill rädda sin herre från ett myggbett och

dödar myggan genom ett slag…. Till följd att mannen dör… men björnens avsikt var att hjälpa… en

god gärning?

Pliktetik. Följa regler att alltid tala sanning. Att aldrig döda, lev ditt liv så att alla borde leva sitt liv likadant som du och då skulle världen bli perfekt.

Konsekvensetik. Se till handlingens resultat. Man ska handla så att största möjliga antal människor får största möjliga lycka. (Utilitarismen)

du kan ljuga för att t.ex. rädda liv. (handlingen blir då bara god om du verkligen räddar liv)

Det kan vara svårt att veta vad som är rätt ibland

När vi i verkligheten skall fatta beslut går vi ofta igenom de olika synsätten för att hitta ett som

passar. Finns en regel, vilket blir resultatet och vad är avsikten med den handling man diskuterar?

Vad behöver vi då för att kunna fatta ett bra beslut om hur vi skall agera?

Fakta gör att våra beslut

blir bättre. Många värderingsövningar kring detta går ut på att ge för lite information, se till så att

eleverna måste fatta ett beslut på dåliga grunder – och sedan ger man mer info… men ofta ser ju

också livet ut på det sättet.

Det är viktigt att skilja mellan fakta och värderingar… inom politiken är inte alltid detta så tydligt!

Har vi alltid ansvar för våra handlingar?

Har vi alltid fullständig frihet – förutsättningar att kunna ta ansvar för våra handlingar?

På ett inre plan har vi alltid friheten att tycka och tänka som vi vill… men utåt är vi styrda av regler

och förhållningssätt som gör att denna frihet begränsas.

Källkritik -en film, inte så dum