måndag 19 maj 2014

9A sista momentet

En hållbar värld
Under de sista veckorna i nian ska vi göra ett grupparbete om hur vi ska få vår värld att vara en mer hållbar värld. Det finns sju olika områden att arbeta med. Arbetet behandlar ämnet Geografi och ska redovisas i form av en Powerpoint/Googlepresentation och en redovisning. Redovisningen ska ta  ca 10 minuter. Jag vill att ni ska använda Googledocs för att dela era anteckningar och ert arbete dels inom gruppen och dels med mig.


9A
Tisdag
Onsdag
Fredag
21

Starta upp grupparbete
Jobba
Jobba
22

Jobba
Jobba
Ledig
23

Något med klassen
Redovisning
Nationaldagen

Den bästa källan är NE. Kolla in den här länken, http://www.ne.se/vl/ den borde vara väldigt användbar för er i ert arbete


tisdag 13 maj 2014

Lite mer om EU med en film på slutet

Efter andra världskriget hände det massor i det Europa som
hölls på att byggas upp. Östra Europa och de områden som befriats av
sovjetunionen var nu kommunistiska. Många av de krigsdrabbade länderna återhämtade
sig snabbt. Det tyska undret blev en benämning för Västtysklands enorma
tillväxt, även Italien och Frankrike expanderade snabbt. Deras ekonomier kändes
goda men samtidigt kände de sig hotade av Sovjetunionen och kommunismen.

Efter andra världskriget var halva Europa kommunistiskt

Tyskland och Frankrike som hade krigat tre gånger under
hundra år ville nu stärka freden genom att öka sitt samarbete. Detta skulle bli
början på EU. Genom att ställa kol och stål industrin under gemensam kontroll
kunde de inte kapprusta mot varandra, man ville bilda en enad stark front mot
kommunismen i Östeuropa och räknade dessutom med att deras samarbete skulle
kunna ge landet ökad inkomst.


När denna union som fick namnet kol och stålunionen bildades
visade det sig att fler länder (Italien, Belgien, Nederländerna och Luxemburg
också ville vara med förutom Västtyskland och Frankrike)

De mörka länderna är de som var med från början i kol och stålunionen

1958 hade man ett möte i Rom, man var då så nöjd med arbetet
att man ville bygga ut samarbetet med,
  • Gemensam tull
  • Gemensam
    jordbrukspolitik
  • Gemensamma regler
    för kärnkraft,
dessutom de fyra friheterna
    1. Varor
    2. Tjänster
    3. Kapital
    4. Människor
                                                               
Dessa skulle få röra sig fritt mellan länderna. Nu kallade
man det EG. Fler länder går med.

1991. Maastricht. Nu ville man bygga ut samarbetet ännu mer.
Man ville ena Europa som till dess var delat i öst och väst. Man skulle nu
också ha gemensam in och utrikespolitik och valuta. Ännu fler länder har kommit
med, bland annat Sverige 1995.

Schengenavtalet. Ett avtal som bygger på att privatpersoner
fritt ska kunna resa runt i medlemsländerna. I gengäld ska kontrollerna ut och
in från området kontrolleras hårdare. Dessutom ska poliserna i länderna
samarbeta mer mot illegala invandrare och kriminalitet.

Samtliga medlemsländer i EU är också medlemmar i EMU.
Däremot är följande länder inte med i valutaunionen: Bulgarien, Danmark,
Estland, Lettland, Litauen, Polen, Rumänien, Slovakien, Storbritannien,
Sverige, Tjeckien och Ungern.
Den 14 september 2003 hölls i Sverige en folkomröstning där
det togs ställning om vi skulle gå med i valutaunionen eller inte. Med 56
procent av rösterna emot och 42 procent för röstade svenska folket mot att
införa euron som valuta.

EU samarbetet är stort i Europa idag 2014

Många
nya länder vill gå med. Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen,
Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern gick med 2004, och Bulgarien samt
Rumänien är med sedan 2007. Förra året gick Kroatien med antalet medlemmar blev
då 28 länder.




Om EU, testa gärna spelet på slutet

EU-parlamentet är det vi medborgare får rösta till. Det är val nu i vår. Parlamentet ligger i Strasbourg i Frankrike och har 785 platser. De fördelas mellan medlemsländerna beroende på folkmängd, vi har 19 platser. De olika partierna går ihop i olika politiska grupper och arbetar för olika frågor. Europademokraterna, Europeiska folkpartiet, Socialdemokraterna och de gröna är några stora partigrupper. De godkänner de lagar och budgeten som EU-kommissionen föreslår. De får också tycka kring mycket av de saker som EU gör.

Europakommissionen är EU:s regering. De ger förslag till nya lagar och bestämmelser och efter parlamentet godkänt dem ser de till att de genomförs. Europeiska kommissionen består av 28 personer, en från varje EU-land, som kallas kommissionärer. Varje EU-lands regering utser en EU-kommissionär, som också måste godkännas av Europaparlamentet. Cecilia Malmström är Sveriges Eu-kommisionär

Sveriges riksdag väljer Sveriges komissionär som nu är Cecilia Malmström

Ministerrådet, fattar de flesta och viktigaste besluten inom EU. Vid alla rådets möten är en minister från varje EU-lands regering med. Vem det är beror på vilken fråga som diskuteras. Ministerrådet stiftar nya lagar inom EU. I många frågor delar rådet makten med Europaparlamentet. Tillsammans godkänner de också EU:s budget, det vill säga hur pengarna inom EU ska använda. I viktiga beslut måste man vara överens, annars gäller 2/3 majoritet. Det är olika länder som håller i dessa möten och är ordförande i dem. De olika medlemsländerna är ordförande i en sex månaders period och just nu är det

Cathrine Ashton till vänster på bilden leder EUs ministerråd då de pratar om utrikespolitik, vem står hon bredvid?













Alla länder har en representant och de har olika röster beroende på folkmängd. Små länder kompenseras så att de inte ska kunna köras över av de stora länderna.


1) EU-kommisionen kommer med ett förslag
2) Sveriges regering tar ställning till förslaget
3) Regeringen tar upp frågan med riksdagen
4) Ansvariga ministern beslutar kring frågan i Ministerrådet

Europeiskarådet. Här ingår medlemsländernas presidenter, statsministrar samt premiärministrar. Även utrikesministrarna brukar delta på dessa möten. Mötena hålls i Bryssel. Hermann von Rumpuy är ordförande i rådet. Fattar sällan beslut men har starkt inflytande eftersom rådsmedlemmarna är de styrande i sina länder. Om ett nytt land ska tas med måste alla ministrarna godkänna det, i andra förslag används majoritetsbeslut.


Hermann Van Rumpuy är ordförande i Europarådet



Det finns även en Europadomstol som ligger i Luxemburg. Den dömer i tvister mellan EU-länderna och kan även ta upp tvister mellan enskilda personer och medlemsländer. Finns i Luxemburg.

Om du kan mycket om EU så klicka på den här länken och spela EUspelet

fredag 9 maj 2014

Ett intressant program om Sverige, kan vara vettigt att titta på inför Nationella

Hej
Igår var det ett bra program på svt som handlar om svenska samhället, jag tror den kan vara vettig att kika på inför nästa veckas prov.

http://www.svtplay.se/video/1929201/det-goda-livet-i-skandinavien---avsnitt-1

Klicka på länken i texten för att se filmen

tisdag 6 maj 2014

Segregering och diskriminering

Jag hade tänkt ha en liten diskussion kring segregering och diskriminering idag! Den här filmen tar upp det här på ett bra sätt,  titta på den och tänk efter lite själv!

Kom ihåg att det finns
SJU OLIKA DISKRIMINERINGSGRUNDER
Den nya lagen ska motverka diskriminering på grund av:
- kön
- könsöverskridande identitet eller uttryck
- etnisk tillhörighet
- religion eller annan trosuppfattning
- funktionshinder
- sexuell läggning
- ålder.


Integrering – Betyder att människor ur olika kulturer kan leva tillsammans och ta aktiv del i arbetslivet, i kultur och idrott och i allt annat som gäller samhället.

Diskriminering – Är att behandla människor orättvist pga. Deras ras, hudfärg, ursprung eller tro. Det kan även riktas mot homosexuella, kvinnor, funktionshindrade osv. Ett ex på en diskriminering är hets mot folkgrupp. Staten har en speciell tjänsteman som heter DO diskrimineringsombudsmannen som man kan vända sig till och få hjälp av om man blir diskriminerad.

Segregering – Det innebär att olika grupper lever åtskilda från varandra i olika bostadområden. Sverige är inget extremt segregerat land men våra större städer är tydligt segregerade. Det beror oftast på ekonomin att göra och det förstärker skillnaden mellan olika klasser och mellan svenskar och invandrare. Eftersom att elever oftast går till skola i den stadsdel de lever i så blir även skolorna segregerade, vissa skolor blir då typiska ”medelklasskolor, arbetarskolor” eller ”invandrarskolor” 


måndag 5 maj 2014

Om immigration

Immigration
Betyder varaktig inflyttning från ett land till ett annat.
Från allra första början efter inlandsisen för ca. 10 000 år sedan så invandrade folk dels söderifrån från de områden i Europa som inte var snötäckta och dels ett folk norrifrån. Samerna kom österifrån för ca 8000 år sedan.


Medeltiden – anlände mest tyska hantverkare och köpmän.

1600-talet – förbjudet att invandra ifall man inte var protestant, vilket i praktiken innebar att man förbjöd judar och katoliker att invandra. Valloner (som från Vallonien i Belgien) var specialister på bergsbruk och bosatte sig främst i Bergslagen.


1800-talet, blev mer utvandringens tid. Många flyttade till Amerika från Sverige, för chans till frihet, bättre med arbete etc. Inom Sverige flyttade många från landsbygden in till städerna, pga. industrialismen.
Efter andra världskriget kom arbetskraftsinvandring igång, den nådde sin högsta nivå i slutet av 60-talet. Det allra flesta kom från Finland, men även från Grekland, Jugoslavien, Turkiet mm

70-tal – familjeinvandring, politiska flyktingar från t ex Chile, Iran

80-tal  -  många kommer från Etiopien, Somalia, Eritrea

90-tal asyl, Balkan – fd. Jugoslavien (krig) 

2000 Irakkriget

2010 Krigen i Afghanistan och Syrien


Asylinvandring - Asylsökande är den som tar sig till Sverige och ansöker om skydd (asyl) här, men som ännu inte har fått sin ansökan avgjord. Sverige har skrivit under FN:s flyktingkonvention. Det betyder att Sverige ska pröva varje persons ansökan om asyl. Sverige ska ge asyl, uppehållstillstånd, till dig om du är flykting enligt konventionen eller om du är alternativt skyddsbehövande.


Flykting
Enligt flyktingkonventionen, svensk lag och EU:regler är du flykting om du har välgrundade skäl att vara rädd för förföljelse på grund av:
•ras
•nationalitet
•religiös eller politisk uppfattning
•kön
•sexuell läggning eller

•tillhörighet till viss samhällsgrupp.