Måndagen och Förlängd tid i lärum

Hej
Så alla ska hinna lämna in sina geografibildspel så har jag förlängt tiden i lärum för bägge klasserna till 17:00 på måndag 15/12.

Till 9A Ni har a-pass på min lektion, dvs att ni får jobba med det som de behöver göra, i gengäld så ska de ni ha redovisningar både på lektionen och A-passet på tisdag. De som redovisar på a-passet får igen a-passtid på min lektion.

Lycka till allihopa

om ni behöver repetera varför det blir jordbävningar, tsunamis eller vulkaner så är den här filmen sevärd

9B Sårbara miljöer

Sårbara miljöer

Under de kommande veckorna ska vi arbeta med världens sårbara miljöer. Med sårbara miljöer menas de platser där naturen hotar människan, tex platser där det är skogsbränder, kusterosion, tsunami, vulkanutbrott, jordbävning, stormregn, torka, översvämningar, cykloner och tornados.

Ni ska själva välja en plats och presentera den. Ni ska själva Undersöka omvärlden, använder kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker. Alla ska använda Google maps eller annat likvärdigt av Fredrik godkänt kartmaterial från internet i sin presentation. Ni ska finna egna källor som ni ska kommentera under redovisningen, ni ska då resonera om källornas trovärdighet och relevans.

På presentationen som ungefär ska ta 5 minuter ska ni presentera

varför platsen är sårbar och hur man kan se det

vad som kan hända där

hur naturen i området påverkats av hotet (visa även på bilder/kartor)

hur människan anpassat sig eller kan anpassa sig till hotet både som samhälle, grupp och individer (visa även på bilder/kartor)

vilka källor du arbetat med och varför du valde dem

en källa som du valt bort och varför du gjorde det

Fredrik kommer under redovisningen att betygssätta följande

Till vilken grad du kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker

Till vilken grad du kan resonera om olika källors trovärdighet och relevans.

Till vilken grad du kan använda kartor och andra geografiska verktyg

Till vilken grad du använder geografiska begrepp

Arbetet ska vara färdigt och redovisas vecka 50, skicka länken till ditt bildspel på lärum 

Extra uppgift, ett litet källspel

Hej
Om du får tid över på lektionen så gå gärna in på den här länken och läs de fantastiska händelserna i Ragnar Bäckströms liv

9A en film om Historisk källkritik

9A Källkritik

9A Källkritik

Faktafrågor om källkritik

Lär dig baskunskaper om källkritik genom att arbeta med följande frågor:

1. Vad är en källa?

2. Vad menas med en kvarleva? Ge några exempel på kvarlevor.

3. Berättande källor kan vara antingen skriftliga eller muntliga. Ge några exempel på Skriftliga

Respektive muntliga källor.

4. Vad menas med källkritik och vad är källkritikens uppgift?

5. Inom vilken vetenskap utvecklades källkritiken?

6. Vad gäller berättande källor är, förutom äkthet, tre kriterier viktiga, nämligen tidskriteriet,

beroendekriteriet och tendenskriteriet. Redogör med egna ord för vad dessa innebär.

7. Internet har revolutionerat tillgången på information och detta ställer källkritiska krav på dig som

användare. Utgå från kriterierna ovan och förklara när de kan bli aktuella då du söker på nätet.

8. Vad är det för skillnad på en primärkälla och en sekundärkälla? Vilken är mest trovärdig? Varför?

9. Sök på NE.se och förklara följande ord och begrepp:

a) trovärdig

b) urkund

c) tradering

d) tendens

e) retuschering

f) fotomontage

g) bildbehandling

10.Vem skriver artiklarna i uppslagsverken Wikipedia ?

11.Utifrån det du lärt dig, ge tre exempel på olika slags källor du tror att…

a)en historiker kan använda sig av.

b)en journalist kan använda sig av.

c)en polis kan använda sig av.

Källor

NE (enkel): källa, källkritik, Wikipedia

NE (kort): bildbehandling, fotomontage, retuschering, tendens, tradering, urkund

NE (lång): bildbehandling, fotomontage, tradering, urkund

NE:s svenska ordbok: kvarleva, trovärdig

Externa länkar:

Svenska Wikipedia: http://www.wikipedia.se

Hinduism och buddhism

denna sida var inte dum när det gäller världsreligionerna. Kika gärna på den då ni tränar, märk att det mesta har vi jobbat med

Detta är symbolen för Hinduismen, Aum det ljud som lät då Bhrama skapade världen 

Vad är grejen med svenska kommuner och landsting?

Vad är grejen med demokrati och diktatur?

Vad är grejen med riksdag och regering

Folkomröstningar

Sverige har vid flera tillfällen haft folkomröstningar. Det betyder att riksdagen har ett svårt beslut och vill rådfråga svenska folket. Det gör att folkomröstningar är rådgivande, politikerna behöver inte följa folkets vilja utan bestämmer själv. Så har till exempel hänt med kärnkraften som vi fortfarande har kvar trots folket röstat genom att den skulle avvecklas

Kommuner kan ha egna lokala folkomröstningar, det hade man till exempel i Malå om man skulle förvara kärnbränsle där eller nu under valet om man skulle ta bort trängselavgifterna i Göteborg. Om folkomröstningar hålls samtidigt som riksdagsval är de inte rådgivande utan beslutande

I Götebrog röstade man bort trängselavgifterna. Bilköerna lär bli kvar

svåraste frågan

En fråga är extra svår att hitta svar på, det är den som handlar om olika regeringsformer. Svaret på den är följande:

1) Majoritetsregering. Ett parti har ensam majoritet i riksdagen och kan genomföra precis de saker de vill genom ett säkert stöd i riksdagen. Lätt att fatta beslut, det blir inga kompromisser med oppositionen.

2) Minoritetsregeringen. Regeringen har inte ensamt stöd i riksdagen. Leder till att de hela tiden måste samarbeta med olika riksdagspartier och aldrig kan vara säkra på om de får sitta kvar. Bra för kompromisser och en stark opposition, svårt att driva en långsiktig politik.










































3) Koalitionsregering. Detta hade vi senast med Alliansen. Flera partier går ihop och får då majoritet i riksdagen. De kan nu fatta beslut och lita på stöd av riksdagen. Svårt för de inblandade partierna att driva sin egen politik, men flera får vara med och bestämma, kompromisser.

Fredrik Reinfeldt sitter i en koalitionsregering men drömmer om en majoritetsregering

Under andra världskriget hade Sverige denna samlingsregering, men utan Kommunisterna

Andra regeringsformer som är lite mer ovanliga:

Samlingsregering. Alla partier är med i regeringen och har olika inflytelserika platser beroende på partiets storlek. Bra då landet är i kris och man vill samla hela folket bakom politiken.  Inte så smidigt i fredstid och svårt att få folk att känna att de har inflytande.

Expeditionsministär. Om regeringen avgår tillsätts en tillfällig regering som styr en tid tills nyval hålls. De brukar undvika att fatta några viktigare beslut. Bra för att någon måste styra men dåligt eftersom de inte är det folk röstat på egentligen och de vill inte fatta beslut. Detta har vi just nu idag tills nya regeringen tillsätts.

Om grundlagar

De fyra grundlagarna

Det är riksdagen som stiftar lagar i Sverige. det finns två sorters lagar, vanliga lagar och grundlagar. Grundlagarna kan bara ändras genom två riksdagsbeslut med ett riksdagsval emellan.

De fyra grundlagarna är:

- Regeringsformen – Hur riket ska styras, Riksdagens arbete, Arbetsfördelning mellan riksdag 

och regering

- Tryckfrihetsförordningen –  Handlar om media som tidningar, TV-program, böcker. Du får skriva vad du vill – så länge det inte kränker någon annan eller är hets mot folkgrupp.

- Yttrandefrihetsgrundlagen – Den säger att du får säga vad du vill i samhället – så länge du inte förtalar, kränker någon annan eller bedriver hets mot folkgrupp.

 - Successionsordningen – Bestämmer vem som blir statschef, dvs kung eller drottning efter kungen

även här har jag hittat en film ni kan titta på

Regering och Riksdag

En gång vart fjärde år går alla Svenska medborgare över 18 och röstar. Man röstar samtidigt till Riksdag, Landsting och Kommun

Riksdagshuset finns i Stockholm

I riksdagen finns det 349 platser och de fylls upp under valet. Partierna får platser ungefär motsvarande det procent de får i valet. Partier med mindre än 4% får inte vara med

Per Westberg är talesman i riksdagen

När valet är klart frågar riksdagens talman (ordförande) det största partiets partiledare om de vill bli statsminister och bilda regering. Om den partiledaren upplever att han har riksdagens stöd bildar han regering. Om han inte har det går det vidare till näst största partiet.
På så sätt har man till slut en statsminister som vill bilda regering, får man efter förhandlingar inte fram någon regering får man utlysa nyval

Riksdagens uppgift är
Diskutera frågor
Komma med förslag till regeringen, kallas motioner
Bevaka att regeringen sköter sig, då kan de ställa frågor till regeringen. Detta kallas Interpellation
Men viktigast rösta ja och nej till regeringens förslag

Så här ser regeringen ut idag

Regeringens uppgift är
Komma med förslag, så kallade propositioner
Verkställa riksdagens beslut

I landstinget har vi motsvarande, landstingsfullmäktige motsvarar riksdagen och landstingsråden regering. I kommunen har vi kommunfullmäktige som motsvarar riksdagen och Kommunalråden regering.

Lennart Holmlund är Umeås kommunalråd och ungefär som Umeås statsminister